Jag gjorde det!
Jag köpte biljetten idag!
Idag är det exakt på dagen 7 månader tills jag ska ta flyget till Biarritz, för att sen ta mig till Saint-Jean-Pied-de-Port, för att påbörja vandringen på El Camino, på väg mot Santiago de Compostela. Den 21 augusti 2022. Jag! En medelålders, överviktig soffpotatis, som inte gjort annat än suttit framför datorn och tv-n i ett år. Det är ungefär ett år sen jag slutade gå på gym och slutade med yoga och bara började ägna mig åt stillasittande aktiviteter. Jag har noll kondition just nu. Jag har tagit bilen till ICA som är ca 600–700 meter från min lägenhet och har skyllt på att det är tungt att bära när jag ska hem igen. När jag ska gå någonstans så flåsar jag och svettas som en tok. Därför har jag inte gått någonstans, eftersom jag skäms för min dåliga kondition. I know, negativ spiral.
Jag har i flera veckor tittat på flygpriser och velat hit och dit, men idag bara gjorde jag det med mantrat ”kör bara kör” i bakhuvudet. Skrev ut biljetten på skrivaren direkt. Så nu ligger den här. Flyg från Arlanda klockan 6.35 den 21 augusti, mellanlandning i Paris, för att landa i Biarritz klockan 13.35. Jag bokade med avbokningsskydd. Jag har bestämt mig, jag ska gå, men eftersom jag inte har gått på så länge, inte några längre sträckor i alla fall, så vet jag inte riktigt hur mina höfter ska fungera. Jag har en opererad höft, som är helt utbytt, till titan. Den tvivlar jag inte på kommer att funka perfekt. Men grejen är ju den att jag har en höft till som inte är opererad, och jag vet inte om den kommer att börja krångla med sin artros om jag börjar gå mer och mer. Det är det enda som möjligtvis skulle kunna hindra mig från att fullfölja.
Tåg från Biarritz till Saint-Jean-Pied-de-Port går inte att boka såhär långt i förväg, men jag har bokat hostel i Saint-Jean natten efter nedresan och jag har bokat albergue i Orisson, som är i Pyréenerna, första dagens etapp blir kort, cirka 7,5 kilometer. Det är ungefär så långt jag har hunnit googla och planera.
Och hur ska jag orka? Well. Kort bakgrund. Förra året var ett toppen-år för mig, jag gjorde en massa roliga saker som jag drömt om, bland annat att hoppa av som anställd och äntligen försöka leva på mitt eget företag, vilket jag drömt om i många år.
Året avslutades dock med en massa elände. Jag fick någon fruktansvärd maginfluensa som slog ut mig i nästan två veckor, men jag jobbade såklart hemifrån ändå, man kan inte vara sjuk när man är egen. Mina barns 16-åriga kusin dog i en bilolycka, gräsligt hemskt. Min 90-åriga pappa gick bort efter en tids sjukdom. I december så bestämde jag mig för att jag måste prioritera mitt välmående och börja röra lite på mig efter ett väldigt stillasittande år, och började med kortare promenader ett par dagar, cirka 2,5 kilometer om dagen. Sen fick jag covid. Trots dubbelvaccination och trots att jag redan haft det. Gissar att det var omikron-varianten. Fick sluta gå, orkade egentligen bara flytta mig mellan säng och soffa.
Men nu är jag på gång och har kört igång med mina promenader igen. Jag går ca 2,5 kilometer om dagen sen ungefär tio dagar tillbaka. Jag tänker att jag ska trappa upp sakta men säkert och vänja kroppen vid ständigt gående. Jag har försökt googla på hur bra kondition man egentligen behöver ha, men svaren beror som vanligt väldigt mycket på var man läser. Men jag har ju sju månader på mig, det borde räcka. Jag har köpt vandringskängor som jag börjar gå in nu.
Behöver köpa lite annat smått och gott, vet knappt vad, googlar järnet. Det jag hittills vet att jag ska köpa är:
- Reselakan i siden
- Kläder i merinoull: trosor, sport-bh, t-shirts, långärmad (kanske)
- Ryggsäck och packpåsar
- Sandaler av något slag, har inte hunnit kolla upp det
- Någon slags byxa, vet inte vad jag vill ha riktigt
- Underställ som pyjamas
Jag älskar ju listor och planering, så det här projektet känns ju superkul! Det är bara konditionen som måste till, så jag orkar ta mig fram de 80 milen som den franska leden är mellan Saint-Jean-Pied-de-Port till Santiago de Compostela.
Well. Är just nu superpeppad, jätteglad och känner mig som om jag bär på världens största hemlighet. Ingen vet och ingen kommer att få veta, inte riktigt ännu. Ska bära omkring på det här ett tag och bara njuta.