El Camino al Camino de Santiago

Lite uppdatering om knät, tankarna och kroppen i allmänhet.

Nu har det gått en tid sen jag kom hem. Knät är nästan bra, men jag kan fortfarande inte gå några längre sträckor utan att få ont igen. Jag gick hos sjukgymnasten en massa gånger och fick laserstrålning, ultraljud, ljus, el och tejpning. Allt för att det skulle läka fortare. Dessutom en massa övningar som jag skulle göra hemma. Well, det vet ni ju hur det blir med sånt, men gör dem ett tag, men sen blir det ju så trååååkigt. 🙂

Konsekvenser av allt detta är att jag har blivit ovanligt stillasittande, till och med för att vara jag. Jag är stel och har nog gått upp i vikt (slängde vågen i flytten, så jag vet inte). Men! Har sista tiden började med min älskade yin-yoga på kvällarna igen och där hittar jag min själ och snart min kropp också, tror jag 🙂 Försökte mej på ett vinyasa-pass igår, men det är SVÅRT, jag är sååå stel. Menmen, sakta men säkert.

Nu är det morgon, jag har kört ett kort yogapass, tänt ljus i mörkret och satt på mina älskade mantran på Spotify. Det var länge sen och sakta, sakta kommer jag nog att hitta tillbaka till allt som jag mår bra av.

Nu är fokus inåt, för att hitta välmåendet. Längtar ut ibland, till vidderna, ljuset, ”äta, sova, gå” och rent allmänt att vara på luffen. Vi får se hur det blir nästa år med vandrandet. Bor mer på landet nu, så jag har fina skogar och områden omkring mej att gå i när ljuset kommer tilllbaka. Ska till Kreta på workation i januari-februari, för att slippa lite av eländet här hemma med mörker och snö, blir värre och värre för varje år.

Well! Peace out!

Bjuder på min lista:

Idag var jag hos sjukgymnast. Det är någon slags inflammation i menisken antagligen. Jag fick elbehandling och laserstrålning av knät, båda för att påskynda läkningen. Jag fick stränga instruktioner att vila och att inte belasta knät mer än nödvändigt. Jag ska lägga kallt på ibland och jag fick ett träningsprogram som jag ska göra minst en gång om dagen. Han tejpade också knät för att det inte ska göra lika ont. Om en vecka ska jag tillbaka för el- och laser igen, plus att jag ska träffa en ortoped för eventuell röntgen i oktober (har ju tidigare haft lite artros i knät, men inte direkt haft besvär av det).

Så nu är det Netflix och soffa och kanske en virkning som gäller 🙂 Och lite annat smått och gott, det brukar det ju blir med mej. 🙂 Tråkigt att inte kunna gå ordentligt och inte veta hur lång tid det tar, men skönt att få instruktioner om vad man ska göra och inte.

För en vecka sen satt jag på planet hem från Madrid. Det har verkligen tagit en vecka att landa här hemma. Tänker ff på caminon, både den avklarade biten, men även när jag ska kunna gå fortsättningen.. Förbannar knät som inte vill bli bra, kan inte ens gå ut och gå här hemma just nu. Har i alla fall fått tid hos en sjukgymnast nästa vecka och hoppas på bra tips och råd som leder till snar bättring.

Men det där med camino-blues stämmer verkligen. Man dumpas i sin gamla vardag och kan inte på något sätt vara förberedd på det. Alla pilgrimer, enkelheten, den dagliga planeringen, vandringen, naturen; allt är bara borta helt plötsligt. Man saknar alltihop, samtidigt som det är oerhört skönt med tillgång till dusch, mat, eget space.

Men nu är det fullt fokus på att knät ska bli bra så jag kan ge mej ut på vandring här hemma i alla fall, hade ju kommit på en bra modell med att gå någonstans på lördagen, sova nånstans på hotell och sen gå hem på söndagen. Får planera in lite sånt, bara knät blir bra. Och då ska jag inte gå några tvåmils-sträckor, som jag gjorde i våras, siktar inte på såna dagsetapper i framtiden, det är inte min grej. Max 15 tänker jag är lagom för mej.

Well. Livet utanför caminon pockar på uppmärksamhet.

Jag har börjat tänka att jag ska dela upp resten av caminon enligt nedan:

På det viset kan jag nog få det att bli rimligt och kul för mig. Något jag verkligen inte gillade var alla som rusade upp ur sängarna klockan halv fem och rusade iväg med pannlampor i mörkret för att hinna fram till dit dom skulle för dagen så snabbt som möjligt för att hitta en säng. Så vill inte jag vandra. Jag kommer att planera boende 1-2 dagar i förväg, buda ryggsäcken/väskan dit jag ska och njuta av vandringen. Ska äta och dricka bättre och vara ännu mer inlyssnande mot min kropp när den säger ifrån.

För varje period ovan så tänker jag mig en vecka extra ledigt för resor till och från och för att kunna landa när man kommer hem. Känns superkul att ha allt detta framför sig. Nu gäller det att lista ut när jag ska gå de olika sträckorna för att få så behagligt väder som möjligt. Vill inte gå när det är för varmt, men inte heller när det är för kallt. Nu vet jag ungefär vad jag klarar och tycker är kul också vad gäller sträckor. Vill ju gärna ha lite ork att uppleva saker, och det hade jag inte om jag gick mer än 20 km om dagen.

Kul, kul! Äventyret fortsätter!

Nu har jag legat i soffan i tre dagar med benet i högläge, jag har käkat ibuprofen och paracetamol och haft kylbalsam på knät när jag vilar och stöd när jag går ut. Det är bättre, men inte bra.

Roade mej idag med räkna ut hur långt jag gick och sammanlagt blev det 248,8 km tills jag kom hem, dvs nästan exakt 25 mil. Jag har varit sååååå trött sen jag kom hem, men kanske är dom 25 milen anledningen? Kroppen har väl fått en chock av sträckan, värmen, uppförs- och nedförssträckorna, tiderna (tidigt i säng och tidigt upp), mattiderna, mindre mat än vanligt vissa dagar och mer vissa dagar. Har varit genomtrött i de tre dagarna, så vilan i soffan har varit underbar.

Tänker att om jag åkt ned och gått de 10 sista milen från Sarria till Santiago så hade jag fått mitt compostela. Men DET hade nog verkligen känts som ”fusk”, tror jag. Jag kommer att gå i lagom bitar tills jag gått klart. Kanske hoppar jag över några sträckor längs bilvägarna, för dom är verkligen för tråkiga. och nästa gång ska jag skicka väskan före direkt och ha med mej stöd till knäna för att skydda dom i nedförsbackarna. Vill också försöka gå när det är lite svalare, 30 plus och gassande sol var verkligen tufft att gå i.

Det har varit skönt att ha tid att landa när jag kom hem, för jag har verkligen inte varit sugen på att ge mej ut i vardagen igen. Tänker på caminon nästan hela tiden och går igenom alla upplevelser. En helt fantastisk resa! Trots att det var skitjobbigt och att jag fick så ont, så var det helt amazing! Att vandra i sån fantastisk natur var verkligen en nästan helt overklig upplevelse. Vi får se när jag fortsätter 😊

En bild för att tänka tillbaka.

Jag gör här en lista på de boenden jag bodde på under min camino.

St Jean Pied de Port
Gite de la Porte Saint Jaques
Mysigt albergue med frukost och inte alltför många platser. Mysig morgonceremoni för oss som skulle iväg ut på caminon. Bra duschar och toaletter. Superfin terass med fantastisk utsikt. Bra läge.

Roncesvalles
Albergue de Roncesvalles
Stoooort albergue, mycket välorganiserat och välfungerande, men totalt omysigt och, för min smak, alldeles för stort. Middag och frukost ingick, inte direkt imponerande. Bra duschar och toaletter (dåligt med toalettpapper dock), sköna sängar, men, som sagt, alldeles för stort för att vara kul.

Espinal
Albergue Irugoienea
Litet albergue som drev av ett supergulligt par. Uteplats där man kunde hänga, tvätten kunde man få tvättad i maskin. Fanns både sovsalar och egna rum, jag bodde i en våningssäng i sovsal. Bra duschar och toaletter. Middag och frukost helt ok, inte jättespännande, men ok.

Zubiri
Pensión Amets
Eget rum! Jättegullig värdinna, liten trädgård ner mot ån. Maffig frukost. Rekommenderas om man behöver ha eget rum en natt. 🙂 Ingen middag (tror jag, jag åt iaf någon annanstans med några andra).

Villava
Albergue de Villava
Totalt omysigt albergue. Jag tror vi var 4-5 stycken som sov här i detta jättestora albergue. Bra med duschar, toaletter, tvättmaskin och torktumlare (som man körde igång med mynt). Sovsalar med våningssängar. En liten restaurang utanför där man kunde käka middag, ingen frukost. Helt totalt omysigt och omysig omgivning.

Uterga
Albergue Casa Baztan
Ganska många våningssängar i sovsalen. Flera tvättmaskiner, två duschar och två toaletter. Trädgård att torka kläder i. Middag fanns, jag käkade dock inte, för jag åt på alberguet tvärs över gatan (som hade helt fantastisk vegetarisk mat, Albergue Camino del Perdón), ok frukost.

Cirauqui
Albergue de peregrinos en CIRAUQUI – CASA MARALOTX
Här fanns både sovsalar och privata rum, jag hade ett privat rum som var toppen med eget liten balkong att torka kläder på och fint badrum. Stor terass att sitta och fika på eller käka på. Köpte mat när jag kom fram, för jag var så hungrig, och hospitaleran lagade maten själv, jättegott. Middagen hade också var att toppen sen, hörde jag. Man kunde köpa frukost att ta med sej, som var helt ok.

Villatuerta
Casa Rural 643 km
Eget rum på ett ställe mitt i Villatuerta. En bar utanför där man kunde käka. Hade rum med egen toalett, men toaletten låg en bit från rummet. Fin utsikt. Tvättmaskin, man kunde hänga kläder på övervåningen. OBS! Ta ned kläderna innan ägarens bror går och lägger sej och sover i torkrummet! 🙂

Azqueta
La Perla Negra
Ett av de två bästa alberguena på min resa. Här fanns också sovsal med fyra sängar, väldigt luftigt och rymligt och sen fanns egna rum. Jag sov i sovsal. Underbar hospitalera. Supergod vegetarisk middag och fin frukost innan vi gav oss iväg. Riktiga lakan. Helt ok dusch och toalett. Hospitaleran bjöd på härlig välbehövlig knämassage med olja innan jag gav mej iväg på morgonen.

Los Arcos
Pensión Ostadar
Eget rum igen. Balkong som delades med rummet bredvid. Delat badrum med badkar. Tvättade inte här, så jag vet inte hur möjligheterna till det var. Ingen mat. Nära plazan vid kyrkan där alla pilgrimer hänger och nära ett albergue. Helt ok.

Sansol
El Olivo de Sansol
Eget rum med eget badrum. Supermysigt. Kök med tillgång till te och kaffe och bröd m.m. Fin utsikt över Torres del Río. Tyckte detta var helt ok boende, men träffade ett par efter några dagar som också bodde här samma natt och de hade blivit helt uppätna av bedbugs. Detta märkte jag dock inte något av.

Logroño
Winederful hostel
Helt ok albergue i stora Logroño. Rum med tre våningssängar i varje rum, som delade på en toalett och en dusch. Fanns inga speciella utrymmen för tvätt, men man kunde hänga på ställningar på bakgården. Kök fanns, men ingen mat och ingen frukost.

Nájera
Albergue El Peregrino
Nej, det här var inget kul ställe. Ligger lite innan man kommer in i själva Nájera. Fanns en sovsal med våningssängar och en sovsal med enkelsängar, ganska luftigt. Man kunde tvätta för hand och hänga upp på tork, men inget torkade. Det fanns bara en toalett till alla pilgrimer och två duschar. Duscharna var täckta med upptejpade duschdraperier på alla väggar, dom täckte nog lite mögel och sånt där. Det fanns ett kök, fullt med flugor. Skulle inte rekommendera det här stället.

Cirueña
Albergue Victoria
Cirueña var en kostig stad, men det här alberguet var suveränt. Man kunde lämna tvätten till hospitaleron och få den både tvättad och torkad. Man kunde också tvätta själv om man ville. Det fanns en vendingmachine om man ville köpa något när inte värdarna var där. Mysig gemensam middag med vegetariska alternativ och superfin frukost. Ett rum med ett antal våningssängar och enkla sängar. Tror också att det fanns privata rum.

Castildelgado
Albergue Bideluze
Absolut mysigaste alberguet på hela vägen. (Castildelgado har enligt Wikipedia 36 invånare). Det kändes som om man blev inbjuden i värdarnas hem. En helt magiskt underbar trädgård där man kunde ligga och softa när man duschat. Där fanns också möjlighet att tvätta för hand och att torka kläder. Man kunde köpa mat och dricka när som helst när dom var där. En fantastisk gemensam middag med fyra rätter och vin och bröd och även en härlig frukost. Ett litet ställe med bara ett fåtal platser. Rekommenderas varmt!

Belorado
Albergue El Caminante
Här hade jag eget rum, med utsikt över en gata i stan nära torget. Fanns både sovsalar och egna rum. Jag hade ett eget rum med delat badrum och badrummet ar inte supertoppen. Man kunde få tvätten tvättad i maskin av hospitaleran och det fanns en takterass där man kunde hänga den på tork. Ingen mat, men utanför låg ett hotell där man kunde äta.

Burgos
Mesón del Cid
Hotell. Dyrt jämfört med alla andra ställen, men värt varenda krona. Underbar säng, underbar utsikt över katedralen, bra städning, härligt badrum med badkar, bra hotellfrukost (även om sötsakerna som vanligt överväger), bra service och trevlig personal. Här bodde jag två nätter för att vila knät och för att hinna se Burgos och det var här jag bestämde mej för att åka hem med mitt knä. Rekommenderas om man vill ha en lyxig vilodag!

Madrid
Hotel Villa de Barajas
Nej! Boka inte in dej på detta hotell. Pyttelitet och ganska ofräscht enkelrum. Väggarna var mjuka och inklädda i något vaxduksliknande material. Frukosten var ganska trist. Det fanns flera restauranger utanför. Och närheten till flygplatsen var ju det som var det som gjorde att jag bokade. Sen åkte jag hem 🙂

Hemma igen! Underbart att komma hem till sin lägenhet med alla bekvämligheter. Men det är helt ovant att helt plötsligt vara ensam hela tiden, när man varit omgiven av folk i princip dygnet runt i tre veckor. För även om man går ensam långa sträckor och kanske sover ensam någon natt, så är det alltid pilgrimer i närheten som frågar hur man mår, som håller en sällskap när man gå och när man äter osv.

I torsdags tog jag bussen till Madrid från Burgos, det tog tre timmar. Åkte till hotellet direkt, gick ut och käkade och låg sen och vilade hela kvällen. Det var ett av de värsta hotellen jag bott på i hela mitt liv. Hade bara valt ett på Booking, som låg nära flygplatsen om som hade bra betyg. Nej! Gräsligt. Pyttelitet ofräscht rum som hade mjuka väggar täckta av något vaxduksliknande material. Bläääää!

Upp tidigt på fredag (som tur var vaknade jag av mej själv, för jag hade tydligen stängt av ljudet på min väckarklocka på mobilen). Åt kass frukost, sen iväg i taxi som var förbeställd och som dök upp som den skulle. Var på flygplatsen alldeles för tidigt och fick vänta länge. Är ju van vid kalabaliken på Arlanda, så jag tänkte att det var bäst att vara ute i god tid, men eftersom jag redan var incheckad och bara reste med handbagage gick jag igenom säkerhetskontrollen på typ 15 minuter. Otroligt överväldigande med alla ljud, ljus, människor och taxfree. Var lite orolig att jag inte skulle få igenom stavarna, men det gick hur bra som helst. Upptäckte när jag kom hem att jag hade diverse krämer och annat utspridda i ryggsäcken, som ingen heller reagerade på. Bra flyg, Iberia, kollade Netflix och sov. Så skönt att landa på Arlanda och ta en taxi hem. I väntan på flyget i Madrid hade jag också beställt matleverans, eftersom jag visste att jag skulle komma hem till en tom kyl och verkligen inte hade nån lust att stappla omkring på ICA så fort jag kom hem.

Så igår packade jag upp ryggan (det tog typ fem minuter max) och njöt sen av att vara hemma, drack te och åt varma mackor, kollade TV istället för mobil 🙂 och SOV I MIN EGEN SÄNG! Så härligt. Och även om jag gärna gått klart caminon, så var det så rätt för mej att åka hem nu. No regrets.

Ringde en sjuksköterska idag om mitt knä för att höra vad jag ska göra. Jag ska vila, äta de tabletter jag ätit och ha stöd när jag går. Precis som jag gjort, fast jag inte har vilat. 🙂 Sen ska jag kontakta en sjukgymnast. Bokar tid direkt 🙂 Provade en dag (resan till Madrid- dagen) att inte ta tabletter eller ha stöd. Fi fasen vad ont jag hade sen! Så ni ska jag sikta på ett bra knä och hitta på lite roliga saker att göra under mina kommande tre lediga veckor.

Och jag har ju alla bilder! Så kul att kunna återuppleva allt genom bilderna. 🙂 Men nu ska jag lägga mej en stund i min underbara soffa. Det kommer en liten sammanfattning av caminon när jag landat lite.

Vilodag. Sovmorgon. Hotellfrukost.

Besökte katedralen i ett par timmar, det fanns hur mycket som helst att se. Överväldigande. Stötte på en vandrare från vägen som också hade lite krämpor, vi tog en kaffe och åkte taxi till Decathlon, hon behövde fylla på sitt klädförråd, det börjar bli lite kallt och det kommer att komma regn.

Under dagen växte ett beslut fram hos mej. Nu var det dags för mig att åka hem. Jag har testat att bo på alberguen, på hotell, pensionat och hostels. Jag har ätit pilgrimsmiddagar, tortilla och druckit café con leche och zumo de naranja. Jag har tvättat kläder för hand och duschat i duschar med kallt vatten. Naturligtvis påverkar knäskadan också. Känner mej färdig med det här, for now. Så idag har jag bestämt mej för att åka hem och det känns underbart! Tänk att få komma hem och vara ledig hemma! 🌟

Så imorgon tar jag buss till Madrid, sover där en natt för att kunna ta direktflyg till Arlanda. Hemma på fredag vid 14-tiden. 😊 Ljuvligt!

Så ikväll blir det sista middagen på caminon. Känns som om det blir perfekt! Är så nöjd och stolt över alla steg och kilometrar jag redan klarat av, kanske var det mer än jag trodde. 🤷🏻‍♀️ Nu får jag några lediga veckor hemma. Eller vad jag nu hittar på, det vet man aldrig 😊 Så så blev min camino den här gången. Perfekt för mig! 🌻 Massor av intryck och minnen att bearbeta tar jag med mig hem. Vilket äventyr!

Så! Imorgon: Madrid!

Bilder på insta: annakolis

Lugn morgon när man slapp slänga på sig kläderna och rusa iväg ut i mörkret. Gick från mitt albergue för att leta upp busshållplatsen för bussen till Burgos vid åtta-tiden. Det visade sig att jag var långtifrån den enda pilgrimen med denna lysande idé. Bussen kom enligt tidtabell kl. 8.45, kostade 3,21€ och tog 45 minuter för en sträcka som tagit 2-3 dagar att gå. Och den var fullsatt. Pratade med en amerikan på vägen och han sa något bra: ”I’m here to have fun”. Exakt! Det ska vara roligt. Så att skippa tråksträckor, ta hand om trötthet och ont är ju helt ok! 😊

Väl framme i Burgos käkade jag frukost på busstationen på ett fik; boccadillo con atún y café con leche, mums! Drog runt på stan i några timmar, wow, vilka byggnader, speciellt katedralen förstås. Sparar insidan och slottet till imorgon. Fikade på torget, var och handlade lite småsaker, var inne i St Nicholas kyrkan som ligger 1 minut från mitt hotell. Fantastiskt!

Och! Mitt hotell! Utsikt över katedralen. Badkar. Handdukar. Lakan. Dubbelsäng. Skrivbord. Minibar. Choklad på kudden. Små förpackningar med grejjer. Hotellfrukost (klockan 9! Sovmorron!). Två nätter här känns som rena paradiset. Badkaret blev använt direkt 😊

Well. En av de saker jag köpt är Michelins camino-guide, så nu ska jag planera hur jag ska förlägga mina återstående dagar. Den i kombo med Brierleys guide och apparna Camino Ninja och Buen Camino täcker nog alla behov.

Vad som händer ikväll har jag inte bestämt än. Tapas? Mässan? Hotellmys? Vi får se! 😊

Missa inte den dansande vitlöken från igår kväll på insta: annakolis

Tillagt i efterhand:

Eftersom jag har tagit buss vissa sträckor så får jag hålla koll på hur långt jag faktiskt gått med mina appar i telefonen. Jag räknade ihop idag, och sen start har jag gått:

382 041 steg och

238,2 km, dvs 23,82 mil.

Jäcklar! Jag är faktiskt stolt! 😊 Men också trött!

Idag var det en trött dag. Jag vet inte vad det är, men vissa dagar är det svårt att andas för mig, vet inte om det är nån post-covid-skit som hänger kvar. Idag var en sån dag, hela förmiddagen. Sen släpper det helt plötsligt. Som tur var hade jag bestämt mej för en kortare dag idag, drygt en mil, så att knät skulle få vila lite på eftermiddagen. Gick fel en sväng, så det blev nån kilometer extra eller två. Gick i mina egna funderingar tills jag kom på att jag varken sett gula pilar, snäckor eller pilgrimer på ett tag 😆 Bara att kolla Camino Ninja och gå tillbaka.

Kom fram tidigt till dagens mål; Belorado. Lång vandring längs motorväg med många långtradare, vilket inte var jättetoppen. Men Belorado är en fin liten by och idag är sista dagen på fiestan, firandet pågår för fullt fortfarande. Hann gå på apoteket och köpa ibuprofen och paracetamol. Tog en lång ”lunch”; patatas bravas och Kas naranja 😊 Gick runt lite på byn och checkade in tidigt på alberguet, tvättade, duschade och tog en lång siesta.

Träffade sen på flera ”gamla” bekanta från vägen, käkade middag med några av dem, jättemysigt.

Imorgon tar jag buss till Burgos för att få vila knät, nu ska det bli bra. Ska bo på hotell (!) i Burgos i två nätter och ”bara” vara turist. Hoppas att knät hinner bli bra och att jag sen kan ge mej ut på mesetan utan knäskydd och ont.

Ännu en härlig vandringsdag, för vad man än har för kroppsliga bekymmer så är det helt fantastiskt! 🌟